Skandinavien 2016

Karta Sverige

Vi utnyttjade det soliga vädret på lördagen till att grilla och satt ute i 10 °C, men tillbringade kvällen inomhus. När utetermometern visade 5,6 °C gick vi och la oss. Vi kunde inte bestämma oss för att hyra Paedagogium i Putbus, det ligger för centralt, inte tillräckligt lugnt ????.

På måndag morgon är det ganska kyligt när vi lämnar campingplatsen för att åka till Sassnitz och ta färjan. Vi är tidiga, färjan har inte kommit ännu och våra förhoppningar om en modern färja infrias tyvärr inte. Men de fyra timmarna går och sedan rullar vi av fartyget i Trelleborgs hamn och kör österut, till campingplatsen direkt vid Östersjön. När vi går till närmaste bankomat kan vi ibland inte prata med varandra, annars blir det flugor i munnen – tur att det inte är myggor!

Väderprognosen är mycket otrevlig, på torsdag ska det komma 35 mm regn. Det vill vi inte uppleva! Så vi bestämmer oss för att inte köra längs sydöstra kusten utan istället genom mitten av E4 upp till Värnamo, där en mysig campingplats direkt vid floden Lagan, mitt i en blandskog, med plana platser och fina träbänkar. Även här märks skillnaden mellan tyska och svenska campingplatser och rastplatser: i Sverige är alla toaletter och sanitetsbyggnader uppvärmda, och det finns varmvatten att tvätta händerna med.

Värnamo har inte så mycket att erbjuda turister, och vädret blir också sämre, så vi åker direkt vidare till Tiveden nationalpark. Det är tredje gången vi besöker campingen Stenkällegården, och hittills har vi trivts mycket bra där. Efter de ansträngande resdagarna planerar vi att stanna till helgen. Nu bakar vi för första gången sedan vi flyttade in i husbilen vårt eget bröd, tvättmaskinen används flitigt och annars grillar vi. Men här möter vi myggor som vi inte känt till tidigare. Enligt svenska Wikipedia är det ”knottar”, är det de fruktade svarta flugorna? I alla fall är de otroligt små, 2 mm stora, och kommer därför igenom myggnätet. Tyvärr syns bettmärkena otroligt länge och kliar extremt intensivt och länge, och Staphisagria hjälper inte mot dessa myggor.

På fredagen åker vi och handlar, tömmer vattnet och tankar, och sedan tar dramatiken sin gång. Först bjuder vi våra campinggrannar på stor underhållning när vi parkerar på platsen – en meter framåt, men ändå tillbaka, sedan en meter åt vänster... – och sedan vill inte lyftstödet rikta in fordonet. Vid närmare betraktande, efter att ha gått runt flera gånger och kört upp och ner med stödbenen, står det klart: den smartare ger efter, i detta fall det vänstra bakre stödbenet. Efter att ha körts ut lutar det sig alltmer åt sidan, blir mer och mer snett.

Sådant händer förstås alltid på fredag eftermiddag, strax före helgen. Nu känner vi till HPC:s tyska kontaktperson, ringer till Orthos, till HPC, letar efter verkstäder i Sverige, och så vidare. Hela situationen kompliceras ytterligare av att vi inte har någon täckning på platsen med vår SIM-kortleverantör, Tre. Webbansvarig på campingen verkar tyvärr ha koll på läget, den enda anslutningen de tillåter har jag på min iPhone, inga möjligheter att använda hotspot eller liknande.

På fredagskvällen startar cykelloppet runt Vättern, som är cirka 300 km långt. Klockan 22 startar proffsen, och från klockan 1 på lördag morgon startar amatörerna i grupper. Vi får tyvärr inte reda på exakt hur banan går. Men den verkar gå via vägen till nationalparken, så vi bestämmer oss för att förlänga vistelsen till måndag. På lördagen går vi till vägen och hejar högt på cyklisterna. De andra åskådarna, som redan sitter med stolar längs banan, är fortfarande lite återhållsamma, men mina jubelrop och applåder är tydligen smittsamma och de ansluter sig till vårt jubel. Cyklisterna kan fortfarande skratta, tacka och vinka – trots att de har 90 km kvar och det går lätt uppför. Jag tycker det är lite konstigt att trafiken inte stoppas eller spärras av på något sätt. Bilar, lastbilar och bussar kör bakom och bredvid cyklisterna, det skulle inte vara något för mig.

Under promenaden passerar vi en kapell mitt i skogen, Ösjökapell, som ligger pittoreskt omgiven av träd och har en liten kyrkogård. Några meter längre upp på tävlingsbanan kommer vi tillbaka till vägen och fotograferar en grupp som just passerar.